Innehåll:

1. Vad är reporäntan?
2. Reporäntan påverkar inflationen
3. Hur ofta ändras reporäntan?
4. Hur påverkar reporäntan inflationen?
5. Kallas för styrränta
6. Reporäntan påverkar bostadspriserna
7. Låg ränta försvagar kronan
8. Varför är räntan i Sverige så låg?
9. Långvarig period med nollränta
10. Skenande bostadspriser

Vad är reporänta?

Reporäntan är den ränta som Riksbanken tar ut när de lånar pengar till andra banker. Riksbanken är en myndighet vars uppdrag är att bevara stabilitet i ekonomin. Det gör man bland annat genom att se till så att pengarna behåller sitt värde över tid.

Riksbankens höjningar och sänkningar av reporäntan är en del av vad som brukar benämnas penningpolitik. Det ska dock påpekas att Riksbanken är självständig och inte lyder under regeringen. Vad banken ska ägna sig åt styrs av grundlagen, som i sin tur beslutats av Riksdagen.

Reporäntan påverkar inflationen

Riksbankens uttalade mål är att hålla inflationen i landet på en låg och stabil nivå. Inflationsmålet är satt till 2 procent, vilket något förenklat innebär att 100 kr tappar 2 kr av sitt värde på ett år.

Hög inflation ses som negativt, då folk skyndar sig att göra av med pengarna innan de tappar mer i värde. Detta riskerar att skapa ytterligare inflation och okontrollerade prisstegringar samt löner som snabbt blir värdelösa. I förlängningen kan en situation med extremt hög inflation leda till massiv kris i landet.

En alltför låg inflation är dock också negativt för ekonomin, eftersom folk avvaktar med att konsumera, vilket leder till att ekonomin stagnerar och arbetslösheten ökar.

Reporäntan används som ett verktyg för att påverka inflationen. Förenklat kan man säga att den är Riksbankens sätt att gasa eller bromsa ekonomin.

Hur ofta ändras reporäntan?

Riksbankens ledningdirektion fattar normalt sett beslut om räntenivån fem gånger per år. Då väljer man att antingen höja-, sänka-, eller låta reporäntan vara oförändrad. Aktuell reporänta är 0,0 %. Kommande räntebesked kan du hitta i Riksbankens kalender.

Hur påverkar reporäntan inflationen?

Tanken är att genom att sänka reporäntan så blir det mer attraktivt att konsumera. Lån blir billigare, det skapas fler investeringar och den ökade konsumtionen ska teoretiskt sett leda till en högre inflation och bättre fart i ekonomin.

När inflationen drar iväg vill Riksbanken kyla ned ekonomin genom att höja reporäntan och därmed stimulera sparande och återhållsamhet. Som ett resultat förväntas då inflationen röra sig nedåt och helst av allt parkera på den enligt Riksbanken optimala nivån 2 %.

Kallas för styrränta

Eftersom Riksbankens reporänta styr ränteutvecklingen på marknaden kallas den ofta för styrränta. Reporäntan påverkar en mängd ekonomiska områden både för privatpersoner och företag. För privatpersoner som är belånade har reporäntan betydelse för räntan man betalar på ett privatlån eller bostadslån.

En låg reporänta gör att bankerna kan låna pengar billigare från Riksbanken, vilket i sin tur avspeglar sig på räntan en privatperson kan få hos sin egen bank.

Reporäntan påverkar bostadspriserna

För de som har högt belånade bostäder får reporäntan en särskilt stor betydelse, då en låg ränta kan innebära flera tusen mindre i boendekostnader varje månad. Men en mycket låg, eller till och med negativ ränta, är också ett tecken på att ekonomin inte mår bra och att Riksbanken har svårt att nå inflationsmålet.

Låg inflation gör att lånet behåller sitt värde över tid, vilket ju är negativt för de med stora lån.

Låg ränta försvagar kronan

Reporäntan påverkar även sparkontoräntan och valutan. En låg styrränta innebär i allmänhet lägre ränta på sparkonton. När Riksbanken sänker räntan så brukar som regel också den svenska kronan tappa i värde gentemot andra valutor. När Riksbanken höjer räntan räknar omvänt de flesta bedömare med att kronan stärks mot andra valutor.

Varför är räntan i Sverige så låg?

Både Sverige och större delen av världsekonomin är just nu inne i en period av historiskt låga styrräntor. Finanskrisen 2008 inledde perioden, som därefter präglats av kriser som avlöst varandra. Dels skuldkrisen i eurozonen och senast i raden den ekonomiska krisen som utlöstes av coronapandemin.

Ekonomiska kriser påverkar arbetslösheten och konsumtionen negativt. Detta har lett till en historiskt låg inflation som ligger långt under målet på 2 %. Därför gör Riksbankens ledamöter bedömningen att styrräntan kommer att lämnas oförändrad på 0,0 % under de kommande åren. Tänk dock på att räntebanan, som är prognosen för framtiden, inte är ett löfte från Riksbanken om att upprätthålla en låg ränta.

Världsekonomin är under ständig förändring och är svår att prognostiseraprognosticera korrekt. Det är bland annat därför som bankerna tar höjd för en högre ränta i samband med att du ansöker om bostadslån.

Långvarig period med nollränta

Som lägst var styrräntan till och med negativ. Från februari 2016 till december 2018 låg styrräntan på -0,5 %. Så låga räntor är unikt i Sveriges historia. I januari 2020 höjdes räntan till 0,0 %, vilket fick en positivpostiv effekt på den svenska kronans värde. Sedan dess har reporäntan lämnats oförändrad.

Riksbanken gör bedömningen att det kommer ta lång tid för världsekonomin att återhämta sig. Därför menar de också att det dröjer innan inflationen mer varaktigt är tillbaka på 2 %, både i Sverige och andra länder.

Skenande bostadspriser

När pengar är billigt finns alltid risken att folk lånar för mycket. En låg ränta hjälper till att driva upp bostadspriserna, även om många andra faktorer som bostadsbrist också spelar in. För att motverka alltför hög skuldsättning har åtgärder som amorteringskrav införts. Under coronapandemin har dock möjligheten att pausa amortering införts, då man kan ansöka om att tillfälligt få amorteringsfritt lån.